SaraH

Det har inte hänt något alls. Jag har aldrig varit på en begravning, ingen i min familj har dött, och det är ju underbart på ett sett, men å andra sidan så känns det som att alla kommer försvinna samtidigt... Bara en efter en, borta. Döden skrämmer mig rejält, bara av att skriva det här så får jag tårar i ögonen. När jag var mindre så ville jag att någon som stod mig nära skulle dö, (bara i en dag och sen komma tillbaka såklart) så jag fick gråta, så jag fick vara ledsen på riktigt, för när jag tänkte efter när jag grät för små saker som att jag ramlat eller någon varit dum, så var det så larvigt, jag ville att någon skulle dö så jag fick gråta, hur mycket jag ville. När det gäller filmer så kan jag gråta för allt, på senaste tiden så har jag gråtit till alla filmer jag sett, allt från "13 snart 30" till "Watchmen", och jag antar att det är för att, jag har egentligen inget att gråta för i mitt eget liv, jag har det så jävla bra när jag tänker efter, så jävla bra, så jag gråter åt filmerna istället. När någon dör, så tänker jag på att någon i min närhet dör, och vad jag skulle ta mig till. Vet inte ens om jag skulle klara det, jag skulle nog inte ta självmord eller något sånt, men jag skulle nog försvinna, min kropp skulle finnas där, men inte jag. 

Men, det jag ville komma fram till är, att vi känner en massa sjuka människor, udda, omoraliska och själviska människor, jag blir så fascinerad över hur folk beter sig, hur dom kan vara så själviska hela livet, vissa förstår det säkert inte själva, men det flesta måste väl göra det? Att om man vill ha kvar folk i sin närhet, så måste man uppfylla deras behov också, inte bara att dom ska göra det du vill. Sånna människor kommer jag säkert möta fler av i mitt liv, därför är jag glad att jag upplevt det redan såhär tidigt, men det tar på krafterna att släkten har intriger med varann, och så har det varit de senaste 10 åren, samtal på kvällarna till personer som inte har något med saken att göra.  Och att man vill vara tillsammans med någon som är så svartsjuk att man inte ens får prata med andra personer, det förstår jag inte, inte alls.